Två månader kvar - och allt kommer falla på plats!?

1968 påbörjades inspelningarna av TV-serien Här kommer Pippi Långstrump.

När det var en månad kvar till första tagning saknades både stad, Villa Villekulla, en apa och en häst!

Det tröstar mig litet. Jag som i dag, drygt två månader innan Barnfilmbyns filmfestival i Mariannelund-Vimmerby-Eksjö och eventuellt Hultsfred ,  varken har klart för mig vilka filmer som ska visas, vilka skolor som ska delta, vilka biografer som filmerna ska visas i - och inte så där överdrivet mycket annat heller. 

Strax innan inspelningen av Pippi Långstrump föll dock tydligen allt på plats.

Pippi-filmerna spelades in på Gotland och i stort sett hela ön användes som inspelningsplats.  

Med emil-filmerna var det annorlunda. Man visste exakt vart man skulle leta. Småland var platsen. Allt annat otänkbart. 

Men när jag helt nyligen, fyrtio år senare, språkar med en livlig och vital f.d inspelningsledare , Elisbeth Lee (f.d.Fahlén), numera bosatt i Spanien, blir jag medveten om att det trots det självklara med Småland, kanske ändå inte var så enkelt.  


Man fick fara kors och tvärs, leta, spana och undersöka "hundratals gårdar" innan man till sist hamnade i Gibberyd, mellan Mariannelund och Vimmerby. Där fanns Katthult. Och man hade letat färdigt, vilket innebar att ett annat arbete nu kunde påbörjas. 300 meter gärdsgård behövde byggas, det alltför moderna svinstängslet måste tas bort, ledningarna grävas ned, proppskåpet kamoufleras till björkstam, tegelpannor målas på ladugårdens eternittak - och den för Mariannelund och filmen så betydelsefulla flaggstången skulle monteras upp innan filminspelningarna kunde böja.

Tidigt denna måndagmorgon tänker jag: Allt ska nog falla på plats. Också vad gäller barn- och ungdomsfilmfestivalen. 

Har du läst boken - eller sett filmen?

En god vän gjorde en intressant iakttagelse när hon häromdagen tillsammans med sina barn besökte Astrid Lindgrens Värld.

Hon hörde en mamma prata med sin son. Hela tiden när Astrid Lindgrens olika sagofigurer kom på tal upprepade mamman: "den har vi ju sett…"

Hon refererade genomgående till Astrid Lindgrens filmer.

I min roll som bibliotekarie hade jag kanske hoppats på att det var böckerna som låg till grund för Astrid Lindgrens populäritet. Men som projektledare för Barnfilmbyn med fokus på film för barn och unga blev jag förstås stärkt i min tro på de rörliga bildernas betydelse.

De tillfrågade från lågstadiet till högstadiet i denna lilla elevundersökning  hade bra koll på vem Astrid Lindgren var. 

Många hade läst en bok. Alla hade sett en film.