Måndagen den 15 februari 1971, klockan nio på morgonen, började Olle Hellbom inspelningen av den första filmen om Emil i Lönneberga. Mariannelunds folkhögskola blev filmteamets högkvarter. I december samma år hade filmen premiär i Vimmerby men också på biografen i Mariannelund där filmen visades flera gånger dagligen inför en fullsatt biosalong.
Det kom att bli tre filmer om Emil som alla spelades in i Mariannelundsbygden under några för byn omvälvande och innehållsrika år.
Nu samlas det anekdoter, minnen, rekvisita och fotografier...och jag får vara med.
Grannar och vänner i min omgivning kan berätta om engagemanget kring inspelningarna i byn. Om Astrid som fanns där nästan jämt och höll sitt vakande öga över människor och djur. Om Astrid som för första och enda gången någonsin själv deltog som skådespelare/statist i en av filmerna.
När allt detta pågick som bäst befann jag mig någon annanstans. Jag var tolv år och bodde i Östersund. Jag hade ingen aning om att jag efter resor i Asien, flytt till Skåne, SaudiArabien och Kina skulle mjuklanda här. I Astrid Lindgrens Småland, i filminspelningsbyn Mariannelund. Jag visste inte att jag en dag skulle vilja rita en karta med inspelningsplatser, lotsa barn från hela världen genom Astrids filmlandskap, vara med och leda det spännande arbetet kring ett barnfilmens hus, en existentiell barn- och ungdomsfilmfestival på landsbygden och skapandet av ett nationellt Forum för barnfilm med internationella utblickar...
Hela projektet kan tyckas bygga på nostalgi, tillbakablickar, minnen från förr. Men för mig handlar det främst om något annat. Något som har att göra med människorna som bor här, nu, idag och i framtiden.
Jag ska förklara mer en annan dag. Kanske i morgon.
Det kom att bli tre filmer om Emil som alla spelades in i Mariannelundsbygden under några för byn omvälvande och innehållsrika år.
Nu samlas det anekdoter, minnen, rekvisita och fotografier...och jag får vara med.
När allt detta pågick som bäst befann jag mig någon annanstans. Jag var tolv år och bodde i Östersund. Jag hade ingen aning om att jag efter resor i Asien, flytt till Skåne, SaudiArabien och Kina skulle mjuklanda här. I Astrid Lindgrens Småland, i filminspelningsbyn Mariannelund. Jag visste inte att jag en dag skulle vilja rita en karta med inspelningsplatser, lotsa barn från hela världen genom Astrids filmlandskap, vara med och leda det spännande arbetet kring ett barnfilmens hus, en existentiell barn- och ungdomsfilmfestival på landsbygden och skapandet av ett nationellt Forum för barnfilm med internationella utblickar...
Hela projektet kan tyckas bygga på nostalgi, tillbakablickar, minnen från förr. Men för mig handlar det främst om något annat. Något som har att göra med människorna som bor här, nu, idag och i framtiden.
Jag ska förklara mer en annan dag. Kanske i morgon.
Fin Blogg Anna!
SvaraRaderaHade inte en aning om att så mycket hände i och kring Mariannelund när filmerna spelades in. Intressant!Det ska bli spännande att följa projektet. Lycka till!