UPPROP! Var är Emils mysse och bysse?

"Var är Emils mysse och bysse? Och var är alla andra prylar som förekom som rekvisita i filmerna om Emil i Lönneberga? Det undrar Anna Mellergård, projektledare på Emilkraften i Mariannelund som är i full färd med att bygga upp Filmernas Hus. Hon är på jakt efter allt; minnen, människor och mackapärer som haft något med inspelningarna att göra. Johanna var mest nyfiken på vem som ska inviga huset när det står klart..."
Lyssna på Morgonskiftet, P4 Jönköping. Programledare: Johanna Linder

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2260&artikel=4648121&play=3409221&playtype=Ljudklipp

Det händer mycket bakom kulisserna!

Projektet Barnfilmbyn - ett småländskt centrum för berättarkonst inom rörliga bilder med utgångspunkt ifrån Astrid Lindgrens verk är inne i en intensiv och spännande fas...

Tre av världens mest populära barnfilmer - Emil i Lönneberga, Nya hyss av Emil i Lönneberga och Emil och griseknoen -  - spelades in i Småland 1971-1973.

Nu har vi hittat en tre timmars privat videofilm om vad som hände mellan tagningarna, bakom husknutarna, på ängarna och på Mariannelunds gator och torg! Den har omvandlats till en DVD och oavsett kvalitén är den en guldgruva! Vi är på jakt efter fotografier, föremål, attiraljer, historier och minnesfragment och hoppas att det upprop vi på Emilkraften snart ska göra ska ge resultat. Vi har en historia att berätta! Och det är bara vimmerbybor, mariannelundare, rumskullafolk och andra här i Astrid Lindgrens hemtrakter som tillsammans med alla bakom kameran - skådespelare, filmfotografer, inspelningsledare och producenter - som tillsammans kan berätta den historien.

En kartläggning av inspelningsplatserna har påbörjats. Broschyren I Emilfilmernas spår (klicka här) har - innan vi egentligen hunnit sprida den - väckt uppmärksamhet och intresse. Med den kan man gå en guidad tur i Emilfilmernas spår. Följa med till Katthult, där de flesta utomhusscenerna togs, och till Barnfilmbyn Mariannelund, som under en intensiv och spännande period blev filmteamets högkvarter.

Du som inte vill ströva omkring själv, utan är intresserad av en guidad vandring i Emilfilmernas spår, kontakta Mariannelundguide.

Från Snickerboa till Villa Villekulla

Foto: Olle Johansson (samtliga fotografier på bloggen med fotografens tillstånd)

På Emilkraften läser vi nu på för fullt. Vi pluggar filmatiseringarna av Astrid Lindgrens berättelser.  Synnerligen allt som har med filminspelningarna av Emil i Lönneberga intresserar oss.  Tidningsartiklar från tiden då det begav sig förstås, men en bok som visserligen uppvisat en del fel, men ändå är att betrakta som en guldgruva är Petter Karlsson & Johan Erséus Från Snickerboa till Villa Villekulla. Den finns dessutom på tyska sedan något år tillbaka.

I boken finns mer än ett underbart Astrid Lindgren- citat. Som till exempel detta:

Strax efter det att Tage Danielsson dött och Lasse Hallström ska göra den nya filmen om Barnen i Bullerbyn sägs det att Astrid vänder sig till Lasse och säger:


- Jag tänker inte tycka om dig. För alla regissörer jag tycker om , de bara dör. 

Utanför fönstret passerade just då en man som var inblandad i den rysk-svensk-norska versionen av Mio min Mio som Astrid inte gillade. Hon tittade långt efter honom och sa:

- Han däremot, han svävar inte i någon omedelbar livsfara.

Sådant där.

Ju mer vi gräver. Desto mer vill vi veta. Och förstå.

Hur är en bra barnfilm?

I dag fick jag ett brevpaket med posten. En present från en vän som titulerar sig "eder hovbibliotekarie". Sådana vänner uppskattar man. Och sådana presenter kastar man sig hungrigt över.

Med denna fjärde utgåva fyllde Bonniers stora filmguide tio år när den utkom 2005. Den innehåller flera hundra sidor filmfakta. I förordet skriver Mårten Blomkvist att de gått vidare "med petigt korrigerande". "Alla artiklar om svenska filmer är unika för denna bok".

Nyfiken slår jag förstås upp Barnfilmbyns filmer. Alla Emilfilmerna! Där läser jag att "dramatisk nerv får filmen först när Emil i snöstorm tvingas köra sin sjuke vän, drängen Alfred, till läkaren i Vimmerby"!

Nej, men hallå där! Här kommer turister från hela världen och frågar efter "doktorn i Mariannelund" och den "petigt korrigerade" filmboken placerar "läkaren" i Vimmerby?  Inom loppet av tio sekunder hade jag hittat två fel. "Läkaren" och "Vimmerby" - så i sammanhanget felplacerade!

Olle Hellboms iscensättning beskrivs som konventionell, "men barnen älskar Emil och Ida ändå förstås!"  "Den barnkära Emil-trilogin" består av "lösryckta episoder, vilka Hellbom iscensatt utan större fantasi."

Där slog jag ihop den 810 sidor faktagranskade boken med en smäll och ut i den väntande dagen gick jag med en fråga: Hur är en bra barnfilm?
Astrid Lindgrens Emil-filmer som spelades in i Mariannelund i början av 70-talet lär fortfarande älskas av barn i Sverige och i andra länder. Men är det bra barnfilmer bara för att barnen älskar dem?