Leta i den här bloggen

söndag 14 augusti 2011

Har du läst boken - eller sett filmen?


En god vän gjorde en intressant iakttagelse när hon häromdagen tillsammans med sina barn besökte Astrid Lindgrens Värld.
Hon hörde en mamma prata med sin son. Hela tiden när Astrid Lindgrens olika sagofigurer kom på tal upprepade mamman: "den har vi ju sett…"
Hon refererade genomgående till Astrid Lindgrens filmer.
I min roll som bibliotekarie hade jag kanske hoppats på att det var böckerna som låg till grund för Astrid Lindgrens populäritet. Men som projektledare för Barnfilmbyn med fokus på film för barn och unga blev jag förstås stärkt i min tro på de rörliga bildernas betydelse.
De tillfrågade från lågstadiet till högstadiet i denna lilla elevundersökning  hade bra koll på vem Astrid Lindgren var. 
Många hade läst en bok. Alla hade sett en film.

onsdag 10 augusti 2011

Det händer mycket bakom kulisserna!

Projektet Barnfilmbyn - ett småländskt centrum för berättarkonst inom rörliga bilder med utgångspunkt ifrån Astrid Lindgrens verk är inne i en intensiv och spännande fas...

Tre av världens mest populära barnfilmer - Emil i Lönneberga, Nya hyss av Emil i Lönneberga och Emil och griseknoen -  - spelades in i Småland 1971-1973.

Nu har vi hittat en tre timmars privat videofilm om vad som hände mellan tagningarna, bakom husknutarna, på ängarna och på Mariannelunds gator och torg! Den har omvandlats till en DVD och oavsett kvalitén är den en guldgruva! Vi är på jakt efter fotografier, föremål, attiraljer, historier och minnesfragment och hoppas att det upprop vi på Emilkraften snart ska göra ska ge resultat. Vi har en historia att berätta! Och det är bara vimmerbybor, mariannelundare, rumskullafolk och andra här i Astrid Lindgrens hemtrakter som tillsammans med alla bakom kameran - skådespelare, filmfotografer, inspelningsledare och producenter - som tillsammans kan berätta den historien.

En kartläggning av inspelningsplatserna har påbörjats. Broschyren I Emilfilmernas spår (klicka här) har - innan vi egentligen hunnit sprida den - väckt uppmärksamhet och intresse. Med den kan man gå en guidad tur i Emilfilmernas spår. Följa med till Katthult, där de flesta utomhusscenerna togs, och till Barnfilmbyn Mariannelund, som under en intensiv och spännande period blev filmteamets högkvarter.



Du som inte vill ströva omkring själv, utan är intresserad av en guidad vandring i Emilfilmernas spår, kontakta Mariannelundguide.

onsdag 3 augusti 2011

Vad skulle Astrid Lindgren säga?

I går fick jag ett mail av en person som hade lyssnat på min Kulturkorre "Vad skulle Astrid säga?" från i fjol. Den handlade om att bo eller inte bo i Bullerbyland. Eller vad handlade den om egentligen? Damen i fråga uppmande mig vänligt men bestämt att dela med mig av länken här på bloggen. Ok. Nu gör jag det. Här kommer de önskade tre minuterna med projektledaren för Barnfilmbyn - ett småländskt centrum för berättarkonst inom rörliga bilder med utgångspunkt ifrån Astrid Lindgrens verk:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2345&grupp=13700&artikel=3575765


Fotografi från inspelningen av Emil filmerna, Mariannelund 1971. 
Publiceras med tillstånd från fotografen Olle Johansson. 

tisdag 26 juli 2011

Från Snickerboa till Villa Villekulla

Foto: Olle Johansson (samtliga fotografier på bloggen med fotografens tillstånd)


På Emilkraften läser vi nu på för fullt. Vi pluggar filmatiseringarna av Astrid Lindgrens berättelser.  Synnerligen allt som har med filminspelningarna av Emil i Lönneberga intresserar oss.  Tidningsartiklar från tiden då det begav sig förstås, men en bok som visserligen uppvisat en del fel, men ändå är att betrakta som en guldgruva är Petter Karlsson & Johan Erséus Från Snickerboa till Villa Villekulla. Den finns dessutom på tyska sedan något år tillbaka.

I boken finns mer än ett underbart Astrid Lindgren- citat. Som till exempel detta:

Strax efter det att Tage Danielsson dött och Lasse Hallström ska göra den nya filmen om Barnen i Bullerbyn sägs det att Astrid vänder sig till Lasse och säger:


- Jag tänker inte tycka om dig. För alla regissörer jag tycker om , de bara dör. 

Utanför fönstret passerade just då en man som var inblandad i den rysk-svensk-norska versionen av Mio min Mio som Astrid inte gillade. Hon tittade långt efter honom och sa:

- Han däremot, han svävar inte i någon omedelbar livsfara.

Sådant där.

Ju mer vi gräver. Desto mer vill vi veta. Och förstå.



måndag 25 juli 2011

Nu finns broschyren i webb-version

Barnfilmbyn Mariannelund- ett småländskt centrum för berättarkonst inom rörliga bilder med utgångspunkt ifrån Astrid Lindgrens verk. Vi som är involverade i projektet med den formidabelt långa titeln har nu avslutat en första grundläggande kartläggning av Emil-filmernas inspelningsplatser.

En broschyr med titeln I Emilfilmernas spår är på väg till tryckeriet och en webbversion har lagts upp på det som ska bli vår hemsida.

Det är fascinerande filmhistoria! För så där, som när det begav sig i början av 70-talet i Mariannelund med omnejd,  går det ju sannerligen inte till i dag när man gör film.

I befintliga ladugårdar, verkstäder och skolbyggnader skapade filmteamet med Olle Hellbom i spetsen, inspelningsrummen för en av de mest populära svenska barnfilmerna någonsin. Gården Katthults inomhuscener byggdes visserligen upp i aulan i nuvarande Mariannelunds folkhögskola - men en hel del inomhus-interiörer hittade man tydligen ute i byarna. Vi har bara påbörjat en intressant resa i Emilfilmernas spår...




onsdag 20 juli 2011

Vart spelades filmerna om Emil i Lönneberga in egentligen?

Nu har vi kartlagt ca 15 inspelningsplatser i Mariannelundsbygden. Broschyren är klar. Hm, vi som trodde att den lilla broschyren I Emilfilmernas spår var klar för tryck redan för en månad sedan!

Men nu, efter att den skickats runt några varv; små remissrundor, korrläsningar, dubbelcheckningar, för att få så korrekt och sann information som möjligt så känns det som om vi bara är i början av ett ganska stort lokalhistoriskt forskningsprojekt. Det finns så många berättelser! Så många roliga anekdoter, minnen, bilder och fotografier. Och en hel del olika åsikter och minnesfragment. Vad är egentligen sant?

Var det till exempel i Mossjön eller vad det i Rostorpesjön som scenen med Alfred och Emil ("Bare du och jag Alfred...") spelades in? Delade meningar har rått, men nu är vi övertygade om att rätt inspelningsplats finns utpekad i broschyren.

Apropå just denna scen, så överraskades vi senast i dag med intressant bakom-filmen-information.

Det var  inte bara Emil som inte kunde simma, och som därför fick ersättas av Robert Wirensjö från Mariannelund. När filmtemat var framme vid Mossjöns vik, och man hade hittat den perfekta stenen där de skulle sitta och samtala , innan badet , säger nämligen Björn - Alfred - Gustafsson: "Fast nu är det bara ett litet problem...Jag kan faktiskt inte simma!

- Men varför i alla dar säger du det nu? Varför sa du inte det tidigare? undrade Olle Hellbom.
- Jag var så rädd att jag inte skulle få rollen, så jag tyckte det var lika bra att säga det sedan...som nu, lär Björn G ha svarat.

Snabbt fick så B-fotografen Roffe Lindström hoppa in i denna scenen.

Där har vi alltså förklaringen till varför allt syns på behörigt avstånd. Ingen närbild var passande på den skäggprydde simmaren Lindström!

Broschyren kan ni snart beställa från Emilkraften i Mariannelund - eller fråga efter den på närmaste Turistbyrå (Vimmerby, Eksjö, Hultsfred, etc  bör så småningom ha den på sina diskar) . Endera dagen kommer jag även lägga in den här på bloggen.


Nu gräver vi efter information av allehanda slag i gamla arkiv:
Foto: Britt Svensson

onsdag 6 juli 2011

Filmturism - oproblematiskt?


Några personer engagerade i Barnfilmbyn Mariannelund har varit på Bergmanveckan på Fårö. Följt med på Bergmansafari, sett utställningen Fårö- Ingmar Bergmans filmiska landskap , lyssnat till intressanta föredrag och sett bra film. Hämtat inspiration, visst - men även ställt en del kritiska frågor. 
Varför gör man så här? Är det rätt att exploatera namn och platser, göra människor till symboler för något annat, något utanför dem själva? Både Ingmar Bergman och Astrid Lindgren är föreslagna att finnas på våra frimärken. Båda lyfts fram som vårt gemensamma svenska "kulturarv". Är det oproblematiskt att se ett kulturarv som ett varumärke? Finns det sådant som inte får kommersialiseras? Vad väljer man till exempel i Vimmerby att berätta om och föra ut kring Astrid Lindgren? Sådant som ger klirr i den egna kommunens kassa? Vilka platser i Astrid Lindgrens litterära landskap betonas? De som finns inom kommungränsen, länsgränsen eller landskapet Småland? Hur är de "platser" som lyfts fram relaterade till Astrid Lindgren, hennes filmer och böcker? Massor av frågor cirkulerade i våra huvuden efter ett besök på en plats som med all rätt marknadsför sig som Bergmans filmiska landskap....