Platsen där filmare och finansiärer möts!

Det är lördag, gråmulet, men våren är helt klart på väg. Jag ska ut en sväng, titta på träd och buskar, se om man kan ana att det knoppas. Men först några rader om ett pitchningsforum, som jag egentligen hade tänkt att skriva om för ett par veckor sedan...

Som jag tidigare nämnt, hade jag möjlighet att vara med på Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö, BUFF, detta år. Den festivalen är så mycket! Arrangemangets betydelse för svensk barn- och ungdomsfilm kan nog inte överskattas. Förutom möjligheten för barn och unga (och vuxna!) att se en massa bra filmer från hela världen, kan man vara med på seminarier och worksghops av olika slag.

Vad jag inte hade riktigt koll på var att BUFF  också är ett viktigt "finansieringsforum": en plats där filmare och finansiärer paras ihop. I år fyllde detta forum fem år. Inte mindre än 70 procent av filmprojekten som pitchas (dvs säljs in) blir också färdiga filmer. Det är en stark ökning motför tidigare år. Och behovet av denna mötesplats verkar bara öka. Tacka för det, då det knappt finns några andra pitchningsforum för just barnfilm! För ett par år sedan var det cirka 100 deltagare, i år var det drygt 200...

I en intervju på radion hörde jag ledaren Annetta Brejner säga att det märks att det inte bara är filmare och producenter , utan att det också är finansiärerna själva , som har ett behov av detta forum. Man kommer för att se och få kunskap om vad producenterna tror på, vad som ligger i tiden, vad de siktar på för framtida barn- och ungdomsfilm.

Själv är jag så naiv att jag tror på barnfilmens framtid. Att det återigen kommer göras mycket barnfilm i Astrid Lindgrens Småland! Här kan man hyra in sig (billigt) i lador och skapa fantastiska filmstudios. Och Skogen är en scen användbar till mycket! 

Hur är en bra barnfilm?

I dag fick jag ett brevpaket med posten. En present från en vän som titulerar sig "eder hovbibliotekarie". Sådana vänner uppskattar man. Och sådana presenter kastar man sig hungrigt över.

Med denna fjärde utgåva fyllde Bonniers stora filmguide tio år när den utkom 2005. Den innehåller flera hundra sidor filmfakta. I förordet skriver Mårten Blomkvist att de gått vidare "med petigt korrigerande". "Alla artiklar om svenska filmer är unika för denna bok".

Nyfiken slår jag förstås upp Barnfilmbyns filmer. Alla Emilfilmerna! Där läser jag att "dramatisk nerv får filmen först när Emil i snöstorm tvingas köra sin sjuke vän, drängen Alfred, till läkaren i Vimmerby"!

Nej, men hallå där! Här kommer turister från hela världen och frågar efter "doktorn i Mariannelund" och den "petigt korrigerade" filmboken placerar "läkaren" i Vimmerby?  Inom loppet av tio sekunder hade jag hittat två fel. "Läkaren" och "Vimmerby" - så i sammanhanget felplacerade!

Olle Hellboms iscensättning beskrivs som konventionell, "men barnen älskar Emil och Ida ändå förstås!"  "Den barnkära Emil-trilogin" består av "lösryckta episoder, vilka Hellbom iscensatt utan större fantasi."

Där slog jag ihop den 810 sidor faktagranskade boken med en smäll och ut i den väntande dagen gick jag med en fråga: Hur är en bra barnfilm?
Astrid Lindgrens Emil-filmer som spelades in i Mariannelund i början av 70-talet lär fortfarande älskas av barn i Sverige och i andra länder. Men är det bra barnfilmer bara för att barnen älskar dem?

Årets ALMA-pristagare har även fått en Oscar!

I går var det fest i Vimmerby! Då kungjordes det över världen att  Shaun Tan  blev årets  ALMA pristagare.

– Han är en författare och illustratör som spränger gränser och är absolut nyskapande. Dessutom väjer han inte för svåra frågor och visar en humanism med respekt för barnet – just detta vi söker i Astrid Lindgrens anda, förklarade Larry Lempert.

Shaun Tan är 37 år och född i Australien (kinesisk far och australiensisk mor) och har publicerat 20 böcker.

För Barnfilmbyns läsare kan det vara intressant att notera att Shaun Tan faktiskt fick en Oscar tidigare i år för en film som bygger på hans bok "The Lost Thing".  Den animerade prisbelönta filmen både överraskar och förvånar. För vad sägs om en berättelse om  ett stort borttappat föremål som ingen ser men som finns mitt ibland oss... ? Visst låter det intressant. Kanske en film vi kan få se på Eksjö Animations Filmfestival i höst? Shau Tan förhandlar dessutom just nu kring en filmatiserring av den till svenska översatta boken Ankomsten. Liksom Astrid Lindgren är han tydligen intresserad av att göra film!

För pengarna , 5 milj svenska kronor, hoppas han få till ett arbetsrum/kontor. Han och hans fru, som också hon är konstnär, hyr nämligen den bostad de bor - och arbetar i. Nu kan de få råd att köpa huset och bygga ut. Barnfilmby Mariannelund önskar honom lycka till och är övertygad om att Astrid Lindgren skulle vara nöjd med valet av pristagare! En barnboksillustratör som inte väjer för svåra frågor och som vurmar för teknik, nog är det ett val i "Astrids anda".

På svenska finns alltså boken "Ankomsten" -  en berättelse som utspelas i en sedan länge försvunnen tid men som är lika aktuell idag. Den boken har jag just beställt, om någon dag kommer den med posten, fantastiskt!

Astrid Lindgrens Vimmerby & Emils Mariannelund

Jag brukar läsa Astrid Lindgrens Näs VD´s blogg. Den heter kort och gott Kjell Åke Hanssons blogg- att arbeta med Astrid Lindgren.

Han var på TUR-mässan i Göteborg förra veckan (turistnäringens stora årliga mässa) - och i går reflekterade han så här över bristen på ett gemensamt Astrid Lindgrens Småland-engagemang:

"...Däremot växer förstås frågan hur vi i övrigt tar hand om den nyfikenhet som finns kring Vimmerby och Småland. På årets TUR-mässa fanns ingen samlad Smålands-monter. Företagen eller turistnäringen i Vimmerby i övrigt fanns inte representerade, ens med broschyrer och/eller erbjudanden – undantaget den alertaälgparken i Virum!

Mitt intryck av turistmässan är att många andra destinationer verkar kraftsamla. Kommuner, regioner, högskolor och näringsliv går samman och skapar ”hela” besöksmål på flera ställen. Det sker genomarbetade satsningar på framförallt kultur och starka upplevelser. Eftersom besöks- och kulturnäringen är på rejäl frammarsch, så är jag övertygad om att vi i Vimmerby har väldigt goda möjligheter till en fantastisk utveckling framöver. Men då krävs det att vi satsar – inte bara förlitar oss på Astrid Lindgrens Världs dragningskraft!"

Han har rätt! Emils Mariannelund, Barnfilmbyn, granne med både Bullerbyn och Vimmerby...så klart att Vimmerby och Mariannelund borde göra gemensam sak: Astrid Lindgrens Värld, Astrid Lindgrens Näs - och så Barnfilmbyn i Mariannelundsbygden där inte mindre än fem filmer spelades in...

Just nu jobbas det för fullt med kartläggning av inspelningsplatserna. En broschyr ska till att börja med finnas på alla turistbyråers diskar i maj. Då är ni alla välkomna hit....

Alla gillar Emil...?

I dag satt jag på Mariannelunds fina fik, Stjernbergs Skafferi, och avnjöt en god kopp kaffe på maten. Det trådlösa nätverket fungerade; jag skrev några mail och jag sammanfattade litet av dagens möten.

Jag satt med min "att göra lista" och på den stod att jag borde samla på berättelser från dem som var med. Då när Emilfilmerna spelades in för ganska exakt fyrtio år sedan ( 1971 - 1973).

Bäst jag satt där, och såg mig omkring, insåg jag att detta var ett ypperligt tillfälle att fråga lokala stamgäster, särskilt de över 60 år om de minns något från den tiden då byn på allvar var en cool filminspelningsby...?  Jag undrade om någon av dem hade varit med? Om de hade något foto? Om de mindes något?

Snabbt var samtalet igång i kafeet och jag knackade ned så mycket information  jag bara kunde...

Det är intressant detta, att Astrid Lindgrens filmer lämnat efter sig så många spår. Ett samtal med produktionsledaren för filmerna, nu en 76 år gammal dam som bor i Spanien, fick mig att inse att detta gäller inte bara ortsbefolkning, statister och barnfilmstjärnorna. En hel stab av filmfolk, som fanns i Mariannelund under några somrar i början av 70-talet kan berätta om hur speciell denna tid var. Det var inte bara tack vare Astrid. Det var Olle Hellbom. Det var Björn GUstafsson. Det var Maud Hansson. Det var Emy Storm...Elisabeths minne är kristallklart. Och hon berättar gärna...

Nyss hamnade jag på några bloggar som handlar om samma sak: Emil i Lönneberga. Filmerna. Sångerna i filmerna. Flerahundra tusen besöker dessa bloggar än i dag...fastän de ju har några år på nacken.

http://emilfanside.piczo.com/?cr=2    
En av flera bloggar /hemsidor kring just Astrid Lindgrens filmer och barnfilmstjärnor.

hm. kan inte låta bli att tycka att detta är intressant.

Nu far vi till BUFF !

Emilkraften har tagit initiativet till ett samarbete med Fabriken i Vimmerby samt Gyro, rockgymnasiet i Hultsfred. Vi hoppas nämligen kunna genomföra nordens första existentiella barn- och ungdomsfilmfestival tillsammans  i Mariannelund 18-22 okt 2011. En stark filmtriangel: VImmerby-Hultsfred-Mariannelund.

I morgon är det startskottet för BUFF i Malmö - och vi ska dit! Sveriges största barn-och ungdomsfilmfestival med många års erfarenhet och av stor betydelse i Sverige. Vi ska lära oss mycket; titta på det senaste inom bern. och ungdomsfilm, vara med på seminarier, diskussioner; träffa företrädare för Filminstitutet, Skolbio, ReaktorSydOst etc.

Det blir jag och mediapedagogen Ing-Marie Fransson från Vimmerby kulturskola som åker härifrån.
Det blir intensiva , men helt säkert spännande och intressanta dagar vi nu har framför oss.

Tidigt i morgon bitti sitter vi på tåget...
Hoppas jag kan ge en liten kort rapport från veckan.

Läs om BUFF här: http://www.buff.se/

Animationsfestival i år igen!

Jag har av flera skäl hamnat på rätt ställe. Inte minst av film-skäl. Mariannelund tillhör en riktig film-kommun har det visat sig. Några exempel:

Metropolbiografen i Eksjö drivs av en aktiv och kunnig förening, med en engagerad ordförande Stine Krabbe Svensson i spetsen. Där visas alltid en massa bra film. Våren 2010 blev biografen först i Småland med digitalisering och 3D-funktionalitet - nog är det smått fantastiskt att kunna fara några mil genom skogen och plötsligt hamna på Metropolitan eller Dramaten i Stockholm?

Men kanske vår kommun när det gäller film framför allt är känd för vår animation...
Nordens första och Sveriges enda estetiska program med inriktning på animation finns passande nog  i Eksjö. Här finns också föreningen Eksjö Animation. Föreningen som uppstod genom ett samarbete mellan Konstfack och Eksjö Animationfestival, en festival som arrangeras vartannat år med gäster från hela världen! Föreningen är i dag aktivare än någonsin

och i år , när också barn och ungdomsfilmfestivalen i Mariannelund ska arrangeras, är det dags igen för Sveriges största animationsfest - Eksjö Animation Festival (22-24 september).
Denna gång - femte gången gillt - ska jag inte missa detta. Titta in på deras hemsida, åk dit!

Men, det är inte nog med det. I Eksjö föddes det helt  unika och spännande projektet Animera = göra livlig.  Det har med all rätt väckt uppmärksamhet i hela landet. Ett slags sociokulturellt filmprojekt där 80- och 90-åringar animerar. Helt underbart.

Projektet sprider sig över landet och i år kommer det startas animationsverksamhet med äldre på flera håll. Den drivande kraften bakom detta projektet heter Stanislaw Przsybylski. Han fick - helt rätt! - Eksjö kommuns kulturpris 2010 för sin insats. Häromdagen kom ett trevligt mail från honom till oss "En mycke intresant blogg(barnfilmbyn)  och ett spännnade projekt...ni sätter verkligen Mariannelund på världskartan.." Dessutom fick vi ytterligare en bekräftelse på Astrids betydelse för denna bygd då Stanislaw, ursprungligen från Polen, skriver:

"Astrid Lindgren och hennes berättelser bidrog starkt till varför jag blev så förtjust i Sverige och valde att flytta hit. Detta ämne ligger mig mycket varmt om hjärtat."

Härligt med sådana mail...

Nu är det helg. En intressant vecka ligger bakom. Så mycket har hänt! Men jag tror ändå jag får återkomma och berätta om vissa för detta projekts framtid och utveckling viktiga händelser en annan dag.